På bussen hem från skolan idag så hamnade jag bredvid tre tjejer och en kille i tolvårsåldern. De började prata om kärlek och jag lyssnade med stora öron. Jag kan inte citera men detta är ungefär vad de sa:

Kille: Dom gjorde slut idag.
Tjej 1: Nej, det gjorde dom inte.
Kille: Men skulle hon inte göra slut med honom?
Tjej 1: Nej, men dom älskar ju varandra.
Tjej 2: Älskar varandra?
Kille: Så hon tycker om honom nu då?
Tjej 1: Ja, dom gör ju det. Dom älskar verkligen varandra.
Tjej 3: Men när man går i sexan eller sjuan så kan man inte älska någon.
Tjej 1: Jo, men det gör hon.
Tjej 2: Nej, dom tycker om varandra väldigt mycket.
Kille: Man kan inte säga att man älskar varandra.
Tjej 1: Jo, men hon började till och med gråta när dom bråkade. Hon älskar verkligen honom.
Tjej 3: Jag tror inte att man kan älska någon när man är så liten. Jag skulle inte kunna säga att jag älskar någon. Inte så som mamma och pappa älskar varandra.
Tjej 1: Jo det kan man visst.

Senare...

Tjej 1: Men nu skickade han ett sms igen.
Tjej 2: Vad skrev han då?
Tjej 1: Han undrar om vi ska bli ihop.
Tjej 2: Men säg ja då.
Kille: Ja, säg ja.
Tjej 2: Så kan du göra slut direkt sen.
Tjej 1: Nej, orka vara ihop med honom.
Tjej 3: Säger man ihop eller tillsammans. Det låter bäst att säga ihop.

Tyckte bara att det var så himla gulligt :) Kommer ihåg den tiden då man själv var tolv och skrev kärlekslistor :)